som en elektrisk chock genom skelettet

det finns vissa dagar. när ingenting känns som det ska. när allting känns så jävla dåligt utan någon anledning. när jag tänker alldeles för mycket. men det finns liksom ingen knapp som man kan klicka på så att det slutar. jag vet inte hur jag ska förklara så att ni förstår. och det kanske är bäst så egentligen.

5

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0